Jag och min kära mor har en sjukdom. Den kallas turbotramp. Ingenting livshotande, men farligt irriterande.

Symptomen är: Du sätter dig för att titta på film sent på kvällen. Plötsligt börjar du känna dig sprallig och kan inte sitta still. Det spelar ingen roll hur mycket du rör på dig, det blir bara värre. Om du reser dig upp för att gå något varv runt huset. Känner du dig utmattad och sätter dig genast igen.

Bot: Sov

Just nu har jag fått ett infall. Det händer oftare mamma än mig. men nu är jag drabbad. Det visar sig bara lite då och då. nu gör det det. Så godnatt. Om det nu är så ni kallar det. Själv vill jag säga. Lycka till med att ta dig igenom natten utan att känna dig alltför ensam och misslyckad.

... Det finns iallafall glass i frysen. Mamma säger att det inte finss några sängar i Robinson. Det låter konstigt.

Stackars barn, vet ingenting. För er som inte kollar på Robinson: stackars er, ni fattar ingenting.

Nu har S och A gått. SÅ nu är det SAS - SA = S som är här. sorgligt. JAG HATAR LOV. visst, det är skönt att få vara ledig och så, mend et finns ju typ INGENTING att göra. De flesta är bortresta. När man kollar på tv eller sitter vid datorn hela dagen kännert man sig ENORMT sorglig och ensam. Speciellt på kvällarna, kvällar suger...

Men nu har jag ju min blogg som jag kan nörda hela natten. Mysigt. Det låter inte sorgligt alls. Men det ska nog gå bra ändå. Uppdaterar mer ikväll.

A och S är , tillsammans blir vi SAS, det är lite kul faktiskt! :)

 Vi tittar i skolkataloger och pratar om fjortisifierade människor. Trevligt...

Nu vill A skriva...

JAG FYLLER ÅR!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

:D:D:D:D:D:D:D:D:D:D:D:D:D:D:D:D:D:D:D:D:D:D:D:D:D:D:D:D:D:D:D:D:D:D:D

Det var bra a. Nu ska vi titta på vänner. I like big buts, and I can not lie. Nananananaa. Det hade jag tänkt att vi skulle se...

 HAHAHAHA

Jag har varit ute och gått

Hej, känner att uppdateringen idag kommer att bli fantastisk. Jag känner för det.

Jag har märkt en sak. När jag skriver på bloggen är jag inte riktigt mig själv. Jag är någon annan. Jag är Johanna? Eller kanske inte Johanna, men någon annan sarkastisk typ. På det viset blir jag ju lite lik Kissie. Hon är ju inte heller sig själv på sin blogg. Och faktum är, att det är rätt ballt. Ingen av de okända som tittar in vet ju vem jag är i verkligheten. Och de som jag känner vet hur jag egentligen är. Och dem tycker om mig för henne (hoppas jag)

Hursomhelst blev det här inlägget ganska mycket jag som pratade. Så min falska identitet är körd i bottnen. Jag uppdaterar igen senare, I'm on fire today!

   skulle inte tro det. För att ge en ledtråd. Typ raka motsatsen...

Jag förstår inte grejen med att blogga. liksom. Det är ju som att skriva dagbok. Fastän, alla kan se den. Men är inte meningen med en dagbok, att den ska vara lite hemlig. att ingen ska få läsa den. Är det inte därför det finns lås på den. Jo, så tror jag nog att det är. Hursomhelst. . .Den här bloggen blir nog ingen dagbokig blogg. Nej. Jag tänker nog bara skriva lite hursomhelst. Ska ju inte ens skriva mycket. SÅ tillskillnad från andra bloggare säger jag nu.

Jag lovar mina bloggläsare att jag inte kommer uppdatera varjedag om jag inte har lust. Att jag aldrig ska lägga in bilder, med vissa undantag!

Hursomhelst,

Ni kanske tror att jag är värsta nybörjaren med att blogga. Ni har fel. Haha, jag skrattar åt er just i denna stund. Jag har faktiskt redan en bogg. Den handlar inte om mig, och ni. (som inte redan vet om den) kommer ALDRIG att få veta vad det är för sorts blogg. Det kan jag också lova er.

Idag känner jag mig otroligt sarkastisk. vilket kan bero på att jag känner mig så ensam. Men nus ka jag inte skriva mer. jag kanske ska försöka bota min ensamhet.